Uusi vuosi kolkuttelee jo ovella. Tunnelmaan virittäytyessä suosittelemme jokavuotista kohellusta Illallinen yhdelle. "The same procedure as last year?" - The same procedure as every year, James!
Meidän bileet väistyi taka-alalle, kun Göranille nousi kuume. Eikä munkaan olo kovin kaksinen oo. Karaoken ja raketti-ilottelun sijaan kökötetään sohvalla viltin alla ja katellaan kello kahdentoista lyöntejä Senaatintorilta. Pitää vaan toivoa, että tauti hellittää viidessä päivässä, ettei häät mee ihan nuhisteluks ja köhistelyks. Vetistelyä riittänee muutenkin ihan kotitarpeiks!
Siitä puheen ollen, viime yönä näin ekan hääunen. Olin täysin unohtanut kaikki pukujen viimiset sovitukset ja menin sitten kello noin varttia ennen vihkimistä pukua hakemaan. Vaikkei se ollu enneuni, taidan kuitenkin viritellä kolme kelloa keskiviikkoaamuks!
Joka tapauksessa, häitä ja tautia jännittäessä -
OIKEIN HYVÄÄ UUTTA VUOTTA!!! ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!!!
28.12.06
Terveisiä Tukholmasta!
Joulu tuli, oli ja meni. Mun joulu meni merihenkisissä tunnelmissa; Göran oli töissä ja menin laivalle joulua viettämään. Oli pakko saada olla ensimmäinen joulu yhdessä! Lauantaiaamuna oli sitten aikainen herätys ja ei kun menoks. Göranilla oli onneks kiva pomo vuorossa ja sai sellasia työtehtäviä, että mä pystyin hengaamaan mukana. Ai miten niin hengaamaan, mä tein puolet työstä, ja vähän muidenkin, kun ei ne oikein osannu ;-) Ei vaan, meillä oli tosi haushkaa kaheshtaan!
Ruoka on olennainen osa joulua, niin myös tänä vuonna. Varustamo Silltallrik... Sillink... ei vaan Tallink Silja tarjos parastaan - oli silliä ja perunaa ja kinkkua ja kalkkunaa ja laatikoita ja riisipuuroa. Eikä niitä tarvinnu kuivin suin napaansa ahtaa, oli snapsia, olutta, viiniä, sherryä, liköörejä... Onneks me otettiin (!) ihan rauhallisesti, niin ettei meiän tukat ollu joulupäivän aamuna yhtä kipeet kuin yliperämiehellä. Jouluaaton kruunas jouluyön messu läheisessä Hjorthagskyrkanissa.
Kaikista ihaninta tän joulun vietossa oli keskiviikkoaamu, jolloin vihdoin päästiin kotia. Olo oli kevyt ja uni maistui. Nyt alkaakin pikku hiljaa uuden vuoden tunnelmat houkuttaa. Laivalta tarttui mukaan Moët & Chandon, joka juhlistaa aaton kalapainotteista illallista. Und es schmeckt sooo guuut!!!
Ruoka on olennainen osa joulua, niin myös tänä vuonna. Varustamo Silltallrik... Sillink... ei vaan Tallink Silja tarjos parastaan - oli silliä ja perunaa ja kinkkua ja kalkkunaa ja laatikoita ja riisipuuroa. Eikä niitä tarvinnu kuivin suin napaansa ahtaa, oli snapsia, olutta, viiniä, sherryä, liköörejä... Onneks me otettiin (!) ihan rauhallisesti, niin ettei meiän tukat ollu joulupäivän aamuna yhtä kipeet kuin yliperämiehellä. Jouluaaton kruunas jouluyön messu läheisessä Hjorthagskyrkanissa.
Kaikista ihaninta tän joulun vietossa oli keskiviikkoaamu, jolloin vihdoin päästiin kotia. Olo oli kevyt ja uni maistui. Nyt alkaakin pikku hiljaa uuden vuoden tunnelmat houkuttaa. Laivalta tarttui mukaan Moët & Chandon, joka juhlistaa aaton kalapainotteista illallista. Und es schmeckt sooo guuut!!!
Vart tog den vägen?
Julen alltså. Jag åkte på jobb den 20:e december för att jobba en vecka. Som väl var, kom Inka den 23:e så vi firade jul tillsammans. Under julhelgen låg vi stilla i Stockholm och arbetstiden var bekväma sex timmar per dag! Det innebar att vi hade mycket tid för varandra och det kändes bra för det var våran första jul tillsammans.
Maten som bjöds ombord var jättegod. På julaftonen traditionell julbord och på juldagen en ordentlig brunch med bl a oxfilé. Till middag blev hummerskagen, tournedos a la rossini och panna cotta. Detta sköljdes ner med goda viner.
Julaftonen firade vi ytterligare med att gå på midnattsmässa i den närliggande Hjorthagskyrkan. Det var en värdig avslutning på julaftonen. Som ytterligare bonus fick vi våran kvällspromenad!
Även om det var skönt att Inka kunde komma till båten så att vi kunde fira jul tillsammans var ändå det skönaste att få åka hem! Hem ljuva hem!
Maten som bjöds ombord var jättegod. På julaftonen traditionell julbord och på juldagen en ordentlig brunch med bl a oxfilé. Till middag blev hummerskagen, tournedos a la rossini och panna cotta. Detta sköljdes ner med goda viner.
Julaftonen firade vi ytterligare med att gå på midnattsmässa i den närliggande Hjorthagskyrkan. Det var en värdig avslutning på julaftonen. Som ytterligare bonus fick vi våran kvällspromenad!
Även om det var skönt att Inka kunde komma till båten så att vi kunde fira jul tillsammans var ändå det skönaste att få åka hem! Hem ljuva hem!
19.12.06
Arvoisat illallisvieraat // Kära middagsgäster
Esteen sattuessa meille on ilmoitettava viimeistään keskiviikkona 3.1. Muutoin meidän on, ikävä kyllä, perittävä illallismaksu.
Vid eventuellt förhinder måste ni meddela oss senast onsdagen den 3:e januari. Avbokar ni efter det datumet kommer ni att debiteras kuvertkostnaden.
P.S.
Olettehan varanneet hotellihuoneen...?
Ni har väl inte glömt att boka rum?!
Vid eventuellt förhinder måste ni meddela oss senast onsdagen den 3:e januari. Avbokar ni efter det datumet kommer ni att debiteras kuvertkostnaden.
P.S.
Olettehan varanneet hotellihuoneen...?
Ni har väl inte glömt att boka rum?!
13.12.06
60 - 40
Idag var den stora dagen då vi fick besök av våran blivande vigselpräst. Vi gick igenom allt det praktiska och lite till, han var mycket intresserad av hur Göran och jag blev vi två. Det är säkert ni med, så nu ska ni få höra:
Det var nämligen så att första gången träffades vi för tre och ett halvt år sedan, dvs sommaren 2003. Detta hände på Silja Opera (may she rest in peace) där Göran jobbade som matros och jag i klädförrådet. En dag under mitt sista pass kom det en snygg matros och frågade om jag hade nåt att lappa byxor med. "Visst, hämta hit dem," svarade jag. "O så fina de blev, själv hade jag tänkt att laga dem med häftmaskin!" sa matrosen. "Typisk manlig lösning" svarade jag, och så skrattade vi båda. Det gjorde en elektrikerpojke med, som råkade gå förbi och fick höra våran historia. Efter det fick jag många födelsedagskramar av Göran innan själva födelsedagen och i övrigt kom vi också bra överens. Efter min födelsedag mönstrade jag av och då var det "tack och hej", vi skulle väl inte ses nåt mer. Sommaren därpå, 2004, jobbade på en annan båt, Silja Est... Pest... Festival, och tänkte göra så i fortsättningen också.
Nu blev det inte så, utan sommaren 2005 blev jag tillfrågad om jag ville jobba i restaurangen på Opera. Eftersom jag inte var så förtjust i att städa på Eckerö Line tackade jag genast ja. Vilket i sin tur ledde till vinterjobb på Opera i januari 2006. Där blev jag kvar "till det bittra slutet", dvs tills hon togs ur trafik den 13:e februari.
Under mitt vinterjobb träffades Göran och jag igen. Det var en dag han skulle mönstra av och vi pratades vid. Jag hade kommit på dagen innan och visste inte om några framtida pass. "Vaddå mönstra av - då kommer vi aldrig mer att ses." Men som tur var, hade han blivit omplacerad till Pest... Festival. "Vi kommer nog att träffas där nån gång." Men det gjorde vi inte.
Istället blev det ett glatt och känsloladdat återseende en och en halv vecka senare. Det var en kväll av dem första - första februari, första pyrsen, första kyssen, första ... Under följande pass blev vi sambos för första gången. I slutet av mars blev vi sambos för andra gången, då Göran flyttade permanent till Finland. 020406 firade vi inflyttning och förlovning.
Så rosenrött som allt detta låter nu har det inte varit hela tiden, vägen hit har varit krokig och bråkig. Vi har haft våra diskussioner, men alltid kommit på en lösning eller kompromiss. Och nu är vi här, tre veckor och två dagar till bröllopet. Tiden går både snabbt och långsamt, för våran del skulle det gärna kunna varit nyårsafton redan igår! Men den tiden som återstår behöver vi nog - det är en del finplanering kvar. Vilken fin fest det kommer att bli!
Ja, just det. Rubriken står för språkfördelningen under vigseln. Eftersom vi är en tvåspråkig familj kommer båda våra modersmål att användas - med fördelningen 60% svenksa - 40% finksa. Fråga inte varför, det bara kändes så!
Ytterligare en sak ni säkert undrat över (jag vet att ni gjort det!): jag har bestämt mig för att bli
Fru Fried!!!
Det var nämligen så att första gången träffades vi för tre och ett halvt år sedan, dvs sommaren 2003. Detta hände på Silja Opera (may she rest in peace) där Göran jobbade som matros och jag i klädförrådet. En dag under mitt sista pass kom det en snygg matros och frågade om jag hade nåt att lappa byxor med. "Visst, hämta hit dem," svarade jag. "O så fina de blev, själv hade jag tänkt att laga dem med häftmaskin!" sa matrosen. "Typisk manlig lösning" svarade jag, och så skrattade vi båda. Det gjorde en elektrikerpojke med, som råkade gå förbi och fick höra våran historia. Efter det fick jag många födelsedagskramar av Göran innan själva födelsedagen och i övrigt kom vi också bra överens. Efter min födelsedag mönstrade jag av och då var det "tack och hej", vi skulle väl inte ses nåt mer. Sommaren därpå, 2004, jobbade på en annan båt, Silja Est... Pest... Festival, och tänkte göra så i fortsättningen också.
Nu blev det inte så, utan sommaren 2005 blev jag tillfrågad om jag ville jobba i restaurangen på Opera. Eftersom jag inte var så förtjust i att städa på Eckerö Line tackade jag genast ja. Vilket i sin tur ledde till vinterjobb på Opera i januari 2006. Där blev jag kvar "till det bittra slutet", dvs tills hon togs ur trafik den 13:e februari.
Under mitt vinterjobb träffades Göran och jag igen. Det var en dag han skulle mönstra av och vi pratades vid. Jag hade kommit på dagen innan och visste inte om några framtida pass. "Vaddå mönstra av - då kommer vi aldrig mer att ses." Men som tur var, hade han blivit omplacerad till Pest... Festival. "Vi kommer nog att träffas där nån gång." Men det gjorde vi inte.
Istället blev det ett glatt och känsloladdat återseende en och en halv vecka senare. Det var en kväll av dem första - första februari, första pyrsen, första kyssen, första ... Under följande pass blev vi sambos för första gången. I slutet av mars blev vi sambos för andra gången, då Göran flyttade permanent till Finland. 020406 firade vi inflyttning och förlovning.
Så rosenrött som allt detta låter nu har det inte varit hela tiden, vägen hit har varit krokig och bråkig. Vi har haft våra diskussioner, men alltid kommit på en lösning eller kompromiss. Och nu är vi här, tre veckor och två dagar till bröllopet. Tiden går både snabbt och långsamt, för våran del skulle det gärna kunna varit nyårsafton redan igår! Men den tiden som återstår behöver vi nog - det är en del finplanering kvar. Vilken fin fest det kommer att bli!
Ja, just det. Rubriken står för språkfördelningen under vigseln. Eftersom vi är en tvåspråkig familj kommer båda våra modersmål att användas - med fördelningen 60% svenksa - 40% finksa. Fråga inte varför, det bara kändes så!
Ytterligare en sak ni säkert undrat över (jag vet att ni gjort det!): jag har bestämt mig för att bli
Fru Fried!!!
8.12.06
"Santa Claus is coming to town..."
Hoppsan vad tiden går! Till julafton är det 16 dagar, nyårsafton 23 - och till femte januari är det bara 28 nätter kvar. Vi som tyckte vi hade så gott om tid... Allt nog och emedan, vi har allt under kontroll. Men, som vi misstänkte, är det en liten skitsak som våller största bekymret, nämligen min nagellack! Min egen samling på 14 olika färger gav inga träffar, så i två dagar har vi varit ute på jakt efter den rätta färgen. Vi tror vi har hittat rätt, men vi får ta en provlackning för att vara säkra!
Imorgon bär det av till blomtanten för att bestämma färg, blommer och design på brudbukett. Bilen och chauffören - fixad. Smink och frissör - klart. Klänning och rosett - på väg. Har vi glömt nåt, "det får vara då", sa Lindkvist.
Ytterligare en prövning - Göran ska se hur fint brallorna hänger på hans kostym. Det är nämligen så att i och med mig har han börjat ett friskare och sundare liv, vilket resulterat i en markant viktminskning. I den här konkursen är kostnaden för en ny kostym bara växelpengar... Bäst att kolla det redan nu istället för att drabbas av hjärtinfarkt på kvällen den 4:e januari!
Som sagt, vi har koll på läget! Fullständigt under kontroll!
Imorgon bär det av till blomtanten för att bestämma färg, blommer och design på brudbukett. Bilen och chauffören - fixad. Smink och frissör - klart. Klänning och rosett - på väg. Har vi glömt nåt, "det får vara då", sa Lindkvist.
Ytterligare en prövning - Göran ska se hur fint brallorna hänger på hans kostym. Det är nämligen så att i och med mig har han börjat ett friskare och sundare liv, vilket resulterat i en markant viktminskning. I den här konkursen är kostnaden för en ny kostym bara växelpengar... Bäst att kolla det redan nu istället för att drabbas av hjärtinfarkt på kvällen den 4:e januari!
Som sagt, vi har koll på läget! Fullständigt under kontroll!
2.12.06
Talvihorros mielessä
(Välillä omalla kotimaisella!)
Aamukampa vilkuttaa "yksi kuukausi, kolme päivää", mutta kalenterilaskujen mukaan nyt juuri tasan viiden viikon päästä olen rouva Fried. Apu-VA! Aika on vilahtanut todella nopeesti. Ja vielä on muun muassa nimikysymys ratkaisematta. Olen vieläkin kahden vaiheilla, pidänkö oman nimeni vai otanko miehen nimen. Toisaalta, miksi en ottaisi, helpompi vaihtaa nyt ja EHKÄ joskus tulevaisuudessa vaihtaa takaisin, jos nyt siltä sitten sattuisi tuntumaan.
Otsikossa on muutes linkki Kiroileva siili -sarjakuvaan, heikkoluontoiset älkööt klikatko! Oli kyllä ihan mahotonta settiä, irtos monet naurut tässä yön pimeinä tunteina (eikä väsymys tietenkään mitenkään vaikuttanu asiaan...)!
Göran kotiutuu keskiviikkona, ja ohjelmassa on joulukuun kuudennen juhlinta mun, meidän kaavan mukaan. Telkkarista luvassa Edvinin Tuntematon sekä totta kai Linnan juhlat. Ensin iltakävelylle kynttilöitä katselemaan ja sitten omatkin akkunalle. Ruoaksi jotain hyvää, ehkä le boeuf ja seuraksi punaviiniä... Sitten sohvalle glögimukien ja konvehtien kanssa, nauttimaan illasta ja toisistamme.
Aamukampa vilkuttaa "yksi kuukausi, kolme päivää", mutta kalenterilaskujen mukaan nyt juuri tasan viiden viikon päästä olen rouva Fried. Apu-VA! Aika on vilahtanut todella nopeesti. Ja vielä on muun muassa nimikysymys ratkaisematta. Olen vieläkin kahden vaiheilla, pidänkö oman nimeni vai otanko miehen nimen. Toisaalta, miksi en ottaisi, helpompi vaihtaa nyt ja EHKÄ joskus tulevaisuudessa vaihtaa takaisin, jos nyt siltä sitten sattuisi tuntumaan.
Otsikossa on muutes linkki Kiroileva siili -sarjakuvaan, heikkoluontoiset älkööt klikatko! Oli kyllä ihan mahotonta settiä, irtos monet naurut tässä yön pimeinä tunteina (eikä väsymys tietenkään mitenkään vaikuttanu asiaan...)!
Göran kotiutuu keskiviikkona, ja ohjelmassa on joulukuun kuudennen juhlinta mun, meidän kaavan mukaan. Telkkarista luvassa Edvinin Tuntematon sekä totta kai Linnan juhlat. Ensin iltakävelylle kynttilöitä katselemaan ja sitten omatkin akkunalle. Ruoaksi jotain hyvää, ehkä le boeuf ja seuraksi punaviiniä... Sitten sohvalle glögimukien ja konvehtien kanssa, nauttimaan illasta ja toisistamme.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)